Tvåspråkighet kan fördröja barns språkutveckling. Myt eller sanning?

Under åren har Barnakademin bemannat tusentals tvåspråkiga familjer med barnvakter och vi har uppmärksammat återkommande frågeställningar som kan bekymra och oroa föräldrar.

- Mitt barn blandar olika språk när det pratar, är det normalt? 

- Hur påverkar tvåspråkighet barnens språkutveckling?

- Vad är skillnaden mellan normal och fördröjd språkinlärning?

Vi har talat med logopeden Anna Grudkova som arbetar med tvåspråkiga barn.

Yana: Hej Anna! Berätta om dig själv.

Anna: Jag är utbildad vid Universitetet St Petersburgs Pedagogical University, Herzen på fakulteten för Defectological Education. Jag har erfarenhet från en rad olika arbetsplatser som specialskolor i språk, neuropsykiatriskt institut, medicinskt center samt på en gymnasieskola i Ryssland. Jag följer all ny forskning om språkutveckling hos flerspråkiga barn. I min roll som logoped arbetar jag med att hjälpa barn som har ryska som modersmål i Stockholm. 


Yana: Barn som lär sig flera språk samtidigt blandar ofta ihop dessa när de pratar. Är detta något som kan påverka utvecklingen av barnets språkutveckling negativt?

Anna: Tvåspråkiga barn kan blanda ord från båda språken i en och samma mening och det är helt normalt. Tänk på att barnens vokabulär och grammatik inte är identiska på båda språken utan beror på nivån av språkkunskaper. Det språk som talas oftast i barnets direkta omgivning blir naturligt det dominanta.

Man har gjort jämförelser mellan tvåspråkiga och enspråkiga barn i för- och grundskoleåldern och man har då sett att det enspråkiga barnet har ett rikare ordförråd i “sitt språk”. Men när man tittar på det sammanlagda ordförrådet hos ett barn som talar två språk har man fastställt att dess vokabulär är minst lika bra som ett enspråkigt och i många fall till och med mer innehållsrikt.

Med tiden, då barnet har fått tillräcklig möjlighet att träna sig i att kommunicera på det mindre talade språket, kommer det ikapp andra jämnåriga när det gäller språkutvecklingen i båda språken.

Yana: Har du några lugnande råd till föräldrar som är oroliga för att deras tvåspråkiga barn lider av talfördröjning?

Anna: Det är viktigt att förstå skillnaden mellan diagnosen "talfördröjning" och när ett barn börjar tala senare än genomsnittet (vilket är normalt för flerspråkiga barn). Barnet kan vara sen i talet men ändå ligga inom det normala åldersintervallet för talutveckling utan att ha betydande fördröjningar i talet. Bristande kunskap i skillnaderna och användning av begreppen kan skapa ogrundad rädsla hos en del föräldrar som vill att deras barn ska lära sig två språk. Det finns inget stöd i någon forskning som kopplar tvåspråkighet med “talfördröjning”. 

Däremot är det viktigt att känna till att de barn som faktiskt har en utvecklingsstörning i tal och språk, kommer att lära sig båda språken långsammare än enspråkiga barn med samma diagnos. Utvecklingen i språken kommer att vara begränsade, men det är viktigt att notera att enspråkiga med “talfördröjning” har ungefär samma begränsningar. Med andra ord ökar inte tvåspråkighet svårighetsgraden av en specifik utvecklingsstörning i tal och språk.


Yana: Behöver föräldrar ta kontakt med en logoped som specialiserat sig på att arbeta med tvåspråkiga barn när barnet visar tecken på talstörningar?

Anna: Misstänker man talstörningar hos ett barn som talar två språk är det bra att kontakta en tvåspråkig logoped. Om du inte kan hitta en sådan, leta efter en logoped som känner till regler och strukturer för båda språken och som har möjlighet att rådfråga en översättare.


Yana: Hur upptäcks en talstörning ?

Anna: Det är oerhört viktigt att fånga upp barn med språkstörning så tidigt som möjligt eftersom det kan vara avgörande för ett barns utveckling. Barnets språk är en värdefull källa för att bedöma ett barns utveckling. En majoritet av alla barn mellan 2,5 år och 3 år genomgår ett språktest på barnavårdscentralen. I screeningen testas om barnet kan följa med i ett samtal och om det kan sätta ihop minst tre ord till en mening. Forskare på Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet säger att “baserat på språktester remitteras cirka 6 procent av barnen vidare till logoped och psykolog. Av dessa barn får omkring 60 procent senare en diagnos som till exempel autism, asperger eller annan utvecklingsstörning.”


Yana: Kan tvåspråkighet påverka ett barn negativt om det fått en diagnos gällande talstörning?

Anna: Om ett barn har tal- eller språkproblem kommer det att dyka upp i båda språken. Tvåspråkighet är dock inte orsaken till dessa problem och det har gjorts  många studier som visat att tvåspråkighet INTE påverkar barn med talsvårigheter negativt. Om ett barn har funktionshinder bör detta inte hindra föräldrarna från att fördjupa barnet i en flerspråkig miljö.


Yana: Anna, har du några bra råd till föräldrar som önskar att deras barn ska kunna behärska flera språk.

Anna: Barn blir inte tvåspråkiga på något "magiskt" vis. Under rätta omständigheter lär sig barnen naturligt familjens språk, men det innebär ett stort engagemang från föräldrar.

Här kommer några tips:

• Föräldrarna behöver vara överens. När föräldrar bestämmer sig för att deras barn ska vara flerspråkigt behöver de ha en plan för hur de ska gå tillväga för att lyckas. De kanske ska bestämma sig för “hur flytande” barnet ska vara på varje språk. Vill de att barnet ska prata båda språken som modersmål eller räcker det med att barnet förstår det andra språket? Hur ska de göra med barnets förmåga att läsa och skriva på det andra språket? Vem talar på vilket språk i familjen, om vad och vid  vilka tillfällen? Det finns många frågor för föräldrar att diskutera och komma överens om angående syfte med det andra språket.

• Var konsekvent. När föräldrar har kommit överens om hur de ska använda de olika språken i familjen bör de följa detta konsekvent så det blir en tydlig struktur för barnet i språkvalen.

• Exponeringstiden är viktig! Min rekommendation är att barnen behöver bli exponerade för varje språk åtminstone trettio procent av deras vakna tid för att bli tvåspråkiga.

• Använd alla resurser. Föräldrar behöver investera tid i att prata mycket, läsa och hitta resurser för att hjälpa barnet att lära sig språk. Använd till exempel semestrarna till att resa till ett land där modersmålet talas för att motivera dina barn att prata detta. När flerspråkiga familjer behöver barnpassning så är det bra att ha en barnvakt som kan prata modersmålet med barnen.

Yana: Kan du rekommendera någon forskning som man kan fördjupa sig i om man vill veta mer?

Anna: Det finns flera vetenskapliga studier och gott om dokumenterad erfarenhet från professionella talterapeuter som är specialiserade på arbete med tvåspråkiga barn och som har relevanta kunskaper och kvalifikationer. För dem som vill fördjupa sig i ämnet kan jag hänvisa till The American Speech-Language-Hearing Association (ASHA), som är en internationell, professionell och vetenskaplig organisation. De har närmare 200 000 medlemmar och partners inom otolaryngologi, logopedi, forskare inom tal, språk och hörsel, talterapi och studenter. 

Det finns officiella riktlinjer för yrkesverksamma personer som arbetar med tvåspråkiga barn: International Association of Logopedics and Phoniatrics, IALP. Även den kanadensiska föreningen, CASLPA, är välrenommerad inom området.

Vill du veta mer om bilingual babysitters? Klicka här

---

 Skicka oss ett mejl om du behöver hjälp med barnvakt! Eller ring oss på 0851783143